Vad innebär scope 1, 2 och 3?
När företag redovisar sina utsläpp av växthusgaser delas de ofta in i tre kategorier: scope 1, scope 2 och scope 3. Indelningen kommer från Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol), ett internationellt ramverk för att beräkna och redovisa utsläpp.
Syftet är att tydliggöra var utsläppen uppstår, både inom företagets egen verksamhet och i dess värdekedja.
Vad är GHG Protocol?
Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol) är ett internationellt ramverk med standarder för att beräkna och redovisa utsläpp av växthusgaser. Det har utvecklats av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) och används av företag och organisationer världen över.
En central del av ramverket är indelningen i scope 1, 2 och 3. Den gör det möjligt att skilja mellan utsläpp från den egna verksamheten, inköpt energi och övriga delar av värdekedjan. På så sätt kan företag få en mer heltäckande bild av sin klimatpåverkan.
Scope 1 – direkta utsläpp
Scope 1 omfattar utsläpp från källor som företaget själv äger eller kontrollerar.
Det kan exempelvis handla om utsläpp från företagets egna fordon, uppvärmning med fossila bränslen i egna anläggningar eller utsläpp från industriproduktion.
För en bank kan scope 1 exempelvis omfatta utsläpp från egna tjänstebilar eller en reservgenerator som drivs med diesel.
Scope 2 – indirekta utsläpp från inköpt energi
Scope 2 omfattar utsläpp som uppstår vid produktionen av el, värme, ånga och kyla som företaget köper in och använder i sin verksamhet.
Ett exempel är elförbrukningen på ett bankkontor. Utsläppen från elproduktionen sker inte på kontoret, men räknas till bankens scope 2 eftersom de är kopplade till den energi som verksamheten använder.
Scope 3 – övriga indirekta utsläpp
Scope 3 omfattar övriga indirekta utsläpp i företagets värdekedja, både före och efter den egna verksamheten.
Det kan handla om utsläpp från produktion av inköpta varor och tjänster, transporter, affärsresor, medarbetares pendling eller användning av produkter som företaget säljer.
För många företag är scope 3 den största delen av det totala klimatavtrycket. Samtidigt är utsläppen ofta svårare att beräkna, eftersom företaget behöver uppgifter från exempelvis leverantörer, kunder och andra aktörer.
Varför är scope 3 särskilt viktigt inom finansbranschen?
För banker och kapitalförvaltare är det ofta inte den egna kontorsverksamheten som står för den största klimatpåverkan. I stället kan en betydande del av utsläppen vara kopplad till de företag och verksamheter som finansieras genom lån eller investeringar.
Dessa utsläpp brukar kallas finansierade utsläpp och redovisas vanligtvis inom scope 3, kategori 15 (investeringar).
Tänk dig en bank som lånar ut pengar till ett industriföretag. Industriföretagets direkta utsläpp från produktionen ingår i dess eget scope 1. En del av dessa utsläpp kan samtidigt räknas som finansierade utsläpp i bankens scope 3.
Det betyder inte att banken själv har orsakat utsläppen på samma sätt som industriföretaget. Men genom kreditgivningen har banken en finansiell koppling till verksamheten och dess klimatpåverkan.
Även försäkringsbolag kan behöva beakta utsläpp kopplade till investeringar och försäkrad verksamhet. Många banker och kapitalförvaltare beräknar finansierade utsläpp enligt PCAF-standarden (Partnership for Carbon Accounting Financials), som också har en metod för försäkringsrelaterade utsläpp.
Varför behövs indelningen?
Genom att dela in utsläppen i scope 1, 2 och 3 blir det lättare att förstå var klimatpåverkan uppstår och vilka möjligheter ett företag har att påverka den.
Indelningen hjälper också företag att identifiera vilka områden som är viktigast att arbeta med och att följa upp hur utsläppen utvecklas över tid.
Scope 3 är ofta den största utmaningen. Uppgifter kan saknas eller behöva uppskattas, och samma utsläpp kan ingå i flera företags klimatredovisningar, men då i olika företags perspektiv.
För finansbranschen handlar arbetet därför inte bara om att minska utsläppen från den egna verksamheten. Det handlar också om att förstå klimatpåverkan och klimatrisker i de verksamheter som finansieras, investeras i eller försäkras.
