Vad innebär hållbarhetsrapportering?
En vanlig finansiell rapport visar hur ett företag har utvecklats ekonomiskt. Hållbarhetsrapporteringen kompletterar den bilden med information om exempelvis klimatpåverkan, arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och bolagsstyrning.
Det handlar dels om hur företagets verksamhet påverkar människor och miljö, dels om hur hållbarhetsfrågor kan påverka företagets ekonomi, risker och framtida utveckling.
De två perspektiven brukar kallas dubbel väsentlighet.
Ett industriföretags utsläpp av växthusgaser påverkar exempelvis klimatet. Samtidigt kan klimatförändringar, högre energikostnader och skärpta utsläppskrav påverka företagets lönsamhet. Hållbarhetsrapporteringen ska hjälpa läsaren att förstå båda perspektiven.
Vad innehåller en hållbarhetsrapport?
En hållbarhetsrapport kan innehålla information om företagets miljöpåverkan, sociala förhållanden och bolagsstyrning. Det kan exempelvis handla om:
Utsläpp av växthusgaser och energianvändning.
Klimatrisker och åtgärder för att minska utsläppen.
Arbetsvillkor, jämställdhet och mänskliga rättigheter.
Affärsetik och arbete mot korruption.
Hållbarhetsmål och hur företaget följer upp dem.
Vilken information som ska rapporteras beror bland annat på vilka hållbarhetsfrågor som är väsentliga för verksamheten och vilka regler och standarder företaget omfattas av.
Vad är CSRD och ESRS?
Inom EU regleras företagens hållbarhetsrapportering bland annat genom CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Direktivet syftar till att göra hållbarhetsinformationen mer jämförbar, tillförlitlig och användbar.
Företag som omfattas av CSRD ska rapportera enligt ESRS (European Sustainability Reporting Standards). Standarderna anger hur företagen ska redovisa väsentliga frågor inom miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning.
Företag som omfattas ska också redovisa hur stor del av verksamheten som är förenlig med EU:s taxonomi. För banker och försäkringsbolag finns särskilda nyckeltal, till exempel bankernas gröna tillgångskvot (GAR).
Under 2026 har EU beslutat om betydande förenklingar genom reformpaketet Omnibus I. Bland annat begränsas rapporteringsskyldigheten enligt CSRD till de allra största företagen, samtidigt som ESRS-standarderna förenklas.
Ändringarna behöver också genomföras i svensk lagstiftning. Vilka krav som gäller för ett visst företag beror därför på både företagets förutsättningar och när de aktuella reglerna börjar tillämpas.
Kan mindre företag hållbarhetsrapportera?
Ja. Även företag som inte omfattas av obligatoriska rapporteringskrav kan välja att redovisa hållbarhetsinformation.
EU har tagit fram en frivillig rapporteringsstandard, VS, med utgångspunkt i den tidigare VSME-standarden. Den ska göra det enklare för mindre företag att sammanställa relevant hållbarhetsinformation utan att behöva följa de mer omfattande kraven i ESRS.
Det kan vara värdefullt exempelvis när företaget behöver lämna information till en bank, investerare eller större affärspartner.
Varför är hållbarhetsrapportering viktig inom finansbranschen?
För banker, kapitalförvaltare och försäkringsbolag kan hållbarhetsinformation vara ett viktigt komplement till traditionella ekonomiska uppgifter.
En bank som ska bedöma kreditrisken i ett fastighetsbolag kan exempelvis ha nytta av information om byggnadernas energianvändning, klimatrisker och planerade investeringar för att minska utsläppen.
På motsvarande sätt kan en kapitalförvaltare använda hållbarhetsrapporteringen för att analysera risker och möjligheter i de företag man överväger att investera i.
Men en hållbarhetsrapport är inte någon garanti för att ett företag är hållbart. Informationen behöver fortfarande bedömas och sättas i sitt sammanhang.
Det viktiga är alltså inte bara att företag rapporterar, utan att informationen är relevant, tillförlitlig och kan användas som underlag för välgrundade beslut.
